Jag läste i tidningen idag om att den siste icke-läkaren som har licens att utföra könsstympning riskerar att bli av med licensen efter flera fall av infektion och andra problem efter övergreppet. Det nämndes också att flera barn har dött efter att ha blivit skurna i underlivet, oklart om ingreppen gjordes av licenserade läkare eller inte.

Jo, i Sverige, liksom resten av världen, är det fortfarande lagligt att skära sönder könen på nyfödda spädbarn. Ingreppen sker ofta olagligen, utan bedövning eller det som vi allmänt kallar god hygien vid operationer, men dessutom kan man, helt lagligt, ta sitt nyfödda barn till en klinik eller ett sjukhus och få en läkare att skära bort könsdelar. Jag antar att det dessutom är subventionerat av staten så man som förälder bara betalar samma kostnad som för en vanlig undersökning eller mindre operation.

Jag har väldigt svårt att förstå hur denna urgamla kulturella företeelse fortfarande försvaras. I Sverige är mängder av andra religiösa och kulturella yttringar förbjudna för att skydda den som inte kan försvara sig. Man får t.ex. inte offra djur till sin gud, man får knappt slakta en ko på annat sätt än det av staten föreskrivna sättet, för att skydda nötkreaturen från onödigt lidande. Men än idag tillåter vi att föräldrar utan andra skäl än tradition, religion eller kultur stympar sina egna barn, vilket kan döda dem, skada dem, eller åtminstone förstöra eller försämra deras framtida sexliv betydligt.

Vi är ett av få länder där barnaga är helt förbjudet. Lärare får inte beslagta störande mobiltelefoner från sina elever (även om en ändring är på väg på detta område) och människor får inte sexuellt utnyttja eller våldta varandra. Allt detta är självklart för mig och de flesta svenskar.

Så varför är det OK att skära varandra i könet? Med vilken rätt bestämmer en förälder att deras nyfödda, försvarslösa barn ska lida för religionens skull? Jag bryr mig inte om du är kristen, jude eller muslim. Sluta stympa era barn!
Sedan länge försöker vi skydda flickor från att bli könsstympade. I dagarna föreslogs en förlängd preskriberingsstid för de som skär sönder unga kvinnor. De som är ansvariga för att i religionens namn skära sönder flickornas underliv jagas som de våldsmän de är.

Det är hög tid att vi behandlar de som utför omskärelse på pojkar likadant. En könsstympning är en könsstympning, oavsett om offret är man eller kvinna.

/M;

Kungen har fyllt 60 år och suttit på tronen i över 30 år. Under valborgshelgen firades det kungligt i huvudstaden och som ett brev på posten kommer debatten i alla medier – är monarkin förlegad och bör Sverige införa republik istället?

Svaret är väldigt enkelt. Självklart är monarkin förlegad. Lika gammalmodig som att fira diverse religiösa högtider, såsom jul och påsk, eller än värre hedniska riter som midsommar. Monarkin är föråldrad, liksom postverket, lagad mat och tunnelbanan.

När jag var liten trodde jag att vi skulle äta näringspiller och åka ryggsäcksraketer på 2000-talet. Trodde inte alla det? Men här är vi och det visar sig att folk gillar att äta lagad mat. Vi har inte lyckats uppfinna en riktigt hållbar ryggsäcksraket och vi har tydligen bestämt oss för att fortsätta att fira jul och påsk, även om pingsten förlorade en dag när vi skulle börja högtidlighålla nationaldagen istället.

Vi svenskar måste vara nån slags inofficiella världsmästare i att hata oss själva och vår egen kultur. Någon skrev att det är typiskt för den svenska nationalkänslan att uttrycket “osvensk” betraktas som något positivt. Vi skäms så mycket över att vara oss själva. Vår självbild är förgiftad av tristess, regnväder och blyghet. Och eftersom vi inte tycker att något som är svenskt är värt att bevara kan vi ju riva klarakvarter och monarki när det passar.

Om jag fick bestämma skulle vi istället återinföra några traditioner som vi redan gjort oss av med. Börja kröna våra monarker och använda de fantastiska kronjuveler vi har liggandes på Livrustkammaren. Ta tillbaka karolinerna vid riksdagens högtidliga öppnande. Bestämma att kungen bär krona och mantel vid nobelprisutdelningen och i andra ceremoniella sammanhang.

Vi har så lite kvar som är vi. Så lite som är vår historia. Varför sopa bort varje spår av vilka vi har varit bara för att vi återuppfinner vårt folk och vår kultur? Svenskarna och Sverige blir bara bättre och bättre hela tiden, men för att vi tar vårt land in i framtiden måste vi väl inte låtsas som att dåtiden aldrig fanns?

/M;