När man inte behöver eller ens kan köra bil hemma i Sverige blir det nästan som att gå på Grönan att köra lite Lincoln i Texas. Långa, raka, trefiliga vägar, stereon på högsta volym och den 30- gradiga vinden vinande i håret och det blir inte mer Amerika än så.
Jag saknar ofta möjligheten att köra bil när jag är hemma, men det är antagligen inte lika roligt att köra bil när bensinen kostar 12:- litern och det är snö och is på vägarna.
Den här veckan har vi kört fram och tillbaka till Bridge City för att hälsa på Heathers farmor och resten av släkten där nere. Förutom att lassa in mängder av farmors underbara sydstatsmat har vi mest slappat och försökt komma ikapp vår jetlag. Jag trodde nästan att jag lyckats bli av med tidskillnaden i kroppen, men det blir allt mer klart att jag har en stund kvar, även denna gång. Igår somnade vi vid 21 för att sen vakna vid 6 på morgonen. Det är väl helt OK tider, men jag vaknar fortfarande alldeles för många gånger på natten för att vara helt nöjd.
Varmt idag förresten. Det är fortfarande ovanligt kallt för årstiden här (25-30 grader bara…) och jag är tacksam för det. Och just ja, 25 myggbett hittills. Tydligen nån slags myggrekord i Bridge City i år, efter orkanen förra året.
/M;
