Vi har anlänt Texas och resan i sig gick över förväntan bra. Men det här med jetlag är alltid lika jobbigt för mig. Jag läste nån gång att människor kan justera sin tidsrytm en timme per dygn, vilket skulle innebära att jag skulle vara av med min 7-timmarslag efter en vecka, men varje gång jag kommer hit tar det mig två veckor innan jag är helt återställd.
I morse väcktes jag av min vackra fru redan klockan 04.30 då hon ville se på Star Trek på datorn i sängen istället för att sova. Visst, jag kan se på teve istället för att sova, men till skillnad från Heather kan jag inte sova på dan, så nu är jag trött som ett hus klockan 15.45 på eftermiddagen och jag vet att jag måste hålla mig vaken till 23 ikväll eftersom vi ska på fest.
Det sämsta med att vara jetlaggad är dock inte att man vaknar tidigt, det sämsta är att man går runt som en halvzombie hela dagarna vilket är trist när man ska försöka träffa alla släktingar och vänner man inte sett på över ett år. De måste tycka att man är världens tråkigaste person som går runt med ett plågat uttryck i ansiktet eller sitter tyst i ett hörn, för att man håller på att somna.
Hursomhelst, på matsedeln hittills enbart nyttiga saker såsom pizza, fajitas, chips och glass. Egentligen borde jag posta en viktlogg här också, men det skulle bli för sorgligt.
Från Baytown, Texas,
/M;
